30 år av rehabilitering av tortyroffer i Finland

Det bor tusentals flyktingar i Finland som har upplevt tortyr. Diakonissanstaltens Center för psykotraumatologi har rehabiliterat tortyroffer i trettio år. Arbetet, som bygger på multidisciplinär, avancerad kompetens, ger hopp till nedbrutna.  

Foto: Andrea Leon, Unsplash

Rehabilitering av tortyroffer fick sin början i september 1993 hos Diakonissanstalten, på initiativ av social- och hälsovårdsministeriet och med stöd av Penningautomatföreningen. Modellen för verksamheten togs från Danmark där de redan länge hade utfört ett liknande arbete.

I bakgrunden till etableringen av Centret för rehabilitering av torterade (nuv. Center för psykotraumatologi) fanns FN:s konvention mot tortyr, som Finland ratificerade 1989. Konventionen förbjuder alla former av tortyr och förpliktar att ordna med vård av tortyroffer. Staterna i konventionen garanterar tortyroffren möjlighet till rehabilitering.

”Det världspolitiska läget inverkar på behovet av rehabilitering för tortyroffer, men efter fördröjning. Det är viktigt att hålla fast i kompetensen för att den ska finnas då den behövs. Utöver den egentliga rehabiliteringen framhäver därför vårt arbete numera även nationell utbildning och konsultation”, säger Mari Tikkanen från Diakonissanstalten och enhetschef för Centret för psykotraumatologi.

Traumatiska upplevelser kommer upp till ytan med fördröjning

Tortyr är att avsiktligt orsaka smärta eller lidelse. Syftet med tortyr är ofta att straffa eller skrämma offret, eller att pressa fram upplysningar eller en bekännelse. För mänskligheten är tortyr den mest vägande och grundläggande kränkningen av de mänskliga rättigheterna.

När rehabiliteringen av torterade inleddes på Diakonissanstalten för 30 år sedan fanns det 6 000 flyktingar i Finland. Det bedömdes att tusen av dem hade upplevt tortyr.

År 2022 sökte totalt 47 302 människor tillfällig asyl i Finland, de flesta var från Ukraina. 4 937 personer sökte sin första asylplats, och Finland tog emot 1 275 kvotflyktingar år 2022. De senaste bedömningarna visar att tre av fyra personer med flyktingbakgrund eller från konfliktområden har upplevt någon våldsam händelse i sitt tidigare hemland; krig, fysisk skadegörelse, sexuellt våld, tortyr eller fångenskap. (Paloma, 2018)

Psykiska skador, så som posttraumatiskt stressyndrom, depression, ångest och minnesproblem kan dyka upp först åratal efter tortyren eller flykten undan krig.

”De flesta som nu flyr undan till exempel kriget i Ukraina lever ännu i ett kristillstånd och behöver krishjälp. Symtomen av deras traumatiska upplevelser kan komma fram först senare”, säger Mari Tikkanen.

Rehabilitering är en lång väg

Rehabilitering är möjlig, men kan ta flera år. Spåren efter tortyr sträcker sig alltid längre än över bara en person. Om det finns ett tortyroffer i en familj, påverkar detta hela familjen. Trauman efter tortyr löper från en generation till en annan om de inte sköts på vederbörligt sätt.

Att bemöta och rehabilitera torterade och krigstraumatiserade människor har också en samhällelig och global dimension, dvs. det gemensamma arbetet för samhällsfred.

Det är viktigt att symtomen av tortyr identifieras inom bashälsovården för att det ska vara möjligt att få hjälp. När behovet har identifierats börjar en multiprofessionell, individuellt planerad rehabilitering. Utöver en psykiater har vårdteamet oftast även en sjukskötare, ergoterapeut, fysioterapeut och en socialarbetare. Även tolkar spelar en stor roll i rehabiliteringsteamet.

Centret för psykotraumatologi

• En nationell poliklinik i Helsingfors som specialiserat sig på rehabilitering av offer för tortyr och
• Grundades 1993.
• Ingår i Diakonissanstalten.
• Religiöst och politiskt obunden.
• Man kommer till undersökning och vård med en remiss av en yrkesperson inom sjukvården.
• Anstalten ger också utbildning, konsultationer och arbetshandledning åt dem som arbetar med flyktingar.
• Verksamheten finansieras av STEA, EU och Diakonissanstalten.
• I år har det funnits över 300 hundra patienter från fler än 26 länder.
• De flesta klienterna kommer från Syrien, Irak, Kongo och Afghanistan.

Mer information

Mari Tikkanen, enhetschef, Diakonissanstaltens center för psykotraumatologi, mari.tikkanen@hdl.fi, 050 314 2013

Medier kan också kontakta: kommunikationschef Jenni Sarolahti, jenni.sarolahti@hdl.fi, 050 372 0828

Migrationsverket har använts som källa i texten (publikationen Maahanmuutto Suomeen 1/2023 och statistiken över kvotflyktingar).