Mot en bättre framtid i fadderbyn Valea Seaca

28.7.2020

Anca Nica, romanialaisen E-Romnja-järjestön työntekijä.

Anca Nica


Diakonissanstalten inledde fadderbyprojektet i Valea Seaca i Rumänien år 2015. För ungefär ett år sedan inleddes ett lokalt samarbete med medborgarorganisationen E-Romnja, som försvarar romska kvinnors rättigheter. Anca Nica, en feministaktivist och koordinator för fadderbyprojektet, arbetar hos E-Romnja.

 

“Det är som ett andra hem för mig. Varje gång jag åker dit frågar man mig när jag återvände hem”, berättar Anca Nica om sin relation till Valea Seaca. “Känslan bottnar i min relation till människorna där.”

Valea Seaca ligger på landsbygden i nordöstra Rumänien och består av två huvudbyar, Cucova och Valea Seaca. Där bor omkring fyra tusen personer, varav en tredjedel romer – och det är just dem som Anca har en relation till. Relationen bottnar i hennes egen romska bakgrund och arbetet med mänskliga rättigheter genom E-Romnja.

Helsingfors, Diakonissanstalten, Hirundo

“Att projektet kom i gång med finländska krafter var inget nytt eller märkligt för romerna i Valea Seaca – att jag började arbeta där var däremot det”, berättar Anca Nica.

“Att jag tog kontakt med romerna i byn och berättade att jag också är romsk, att jag är gift och har familj och att jag sedan tidigare känner finländare – och liknande saker.”

“Där och då delade vi våra gemensamma kontakter med Finland, där många av romerna varit för att försörja sina familjer. De kände till Helsingfors, Diakonissanstalten och sitt eget dagcenter, Hirundo. Dessa gemensamma erfarenheter skapade utrymme för våra diskussioner och hjälpte oss att komma igång.”

“När man fick klart för sig att jag är romsk tänkte man kanske att jag kan arbeta för dem”, berättar Anca om hur arbetet i Valea Seaca inleddes.

“Först litade man inte på mig, men tillförliten ökade när jag närmade mig dem med små steg. Det handlade helt enkelt om att bygga upp tillit mellan främmande människor. Det var viktigt att man var beredd att vara öppen i umgänget – för att kunna uppnå någonting måste man kunna ge någonting.”

En gemenskap under förändring

Anca Nica besöker Valea Seaca en gång i månaden och stannar några dagar. Alla känner henne. Anca upplever att romerna uppskattar fadderbyprojektet där en bättre ställning för romska kvinnor och flickor står i centrum.

Det är nödvändigt att kvinnorna och flickorna har och kan utnyttja sina egna resurser för att bygga ett bättre liv.

“Man kan inte förändra hela gemenskapen, men man kan förändra livet för några individer. Och förändringen påverkar också oss som arbetar där. Vi är själva en del av förändringen.”

“Ibland känner jag mig dock ledsen över att trots att vi arbetat i många år ser vi ändå inget stort genombrott – en avgörande problemlösning – där kvinnorna blir revolutionärer i sina egna liv.”

Anca Nica berättar att sådana förväntningar inte är realistiska, eftersom det finns andra saker i kvinnornas liv – sådant som är viktigare för dem, till exempel att klara av vardagens utmaningar, som oftast har med försörjning att göra.

“De har inte privilegiet att välja det liv de vill ha, eller vad de har för relation till sina män och så vidare. Deras vardag handlar till syvende och sist om överlevnad.”

För Anca Nica är en jämförelse mellan hennes eget liv och romernas liv ett känsligt ämne. Hon själv har en högskoleexamen, arbete och försörjning – allt det som de flesta romerna saknar.

“Jag känner mig privilegierad när jag åker dit, eftersom jag får utföra detta arbete och ha kontakt med många betydelsefulla individer. Jag stannar några dagar och åker sedan, men romerna tvingas vara kvar permanent.”

Fattiga och rika

Hälften av romerna i Rumänien bor på landsbygden, där de lokala myndigheterna har mycket makt. Det är vanligt med rasism och diskriminering. Anca är dock en kämpe och tar sig an oegentligheter, åberopar lagar och bestämmelser, anordnar kampanjer – och lyckas genomföra saker trots myndigheternas avoga inställning.

“Vi kan samtala med myndigheterna, men den kontakten är inte den bästa möjliga på grund av rasistiska attityder.”

Valea Seaca framstår som en fattig byhåla, men hela byn präglas inte av fattigdom. Bland de ytterst fattiga finns även några mycket rika.

“Vi arbetar med fattiga romer, men utesluter inte de rika eftersom rikedomar inte skyddar människan mot diskriminering eller rasism. Oavsett hur förmögen du är kan du råka ut för svårigheter som rom på grund av din etnicitet”, berättar Anca.

Arbetslöshet och fattigdom tvingar romer att söka försörjning i bland annat Finland. Det finns många tomma romska familjebostäder i Valea Seaca, eller bostäder där bara mor-/farföräldrarna finns kvar med barnbarnen. Föräldrarna är någon annanstans i Europa för att försörja familjen.

“Livet och livsmiljön har förbättrats på vissa sätt, men inte direkt tack vare oss. Romerna har också själva kunnat få ett bättre liv genom att resa runt i Europa för att kunna försörja sig.”

Två flickor med en skylt. Skylten har en rumänsk text.

Jag är rom och trött på att man hela tiden går över mig. Lär känna mig innan du dömer mig.

Anledningar till stolthet

Enligt Anca Nica varierar deltagandet i projektaktiviteterna kraftigt. Alla romer deltar inte. I gruppaktiviteterna deltar ca 30 kvinnor, men vid kampanjer för exempelvis romernas rättigheter kan antalet deltagare vara flerfaldigt fler. Även de som inte regelbundet deltar i verksamheten blir medvetna om vårt arbete och våra mål genom dessa gemensamma evenemang.

“Vi är en del av denna gemenskap, vi hör hemma här och man kan inte bortse från oss.”

“Denna gemenskap och arbetet ute i fältet är mycket betydelsefulla för oss på E-Romnja. När jag talar med människor och ser hur mycket bättre deras liv har blivit känner jag mig mycket stolt. Jag är stolt över att arbeta i Valea Seaca, och stolt över att vårt arbete påverkar och gör live bättre för några”, berättar Anca.

Hon är stolt över kvinnorna som arbetar för gemenskapen och lyckas åstadkomma positiva förändringar, och stolt över en flicka som först inte villa avsluta grundskolan men som sedan med stöd lyckades slutföra skolgången och fortsätter nu att studera. När E-Romnja inledde sitt arbete i Valea Seaca fanns där inga flickor som ville gå i skola. Nu har 90 % av flickorna som medverkat i de projektgrupper som stöder utbildning fortsatt sina studier.

“Vårt projekt har förändrat deras liv och deras sätt att se på livet”, sammanfattar Anca.

Kvinnokontoret

Fadderbyprojektet har ett gemenskapscenter för romska kvinnor i Valea Seaca, som barnen döpt till Kvinnokontoret. Där samlas de romska kvinnorna en gång i veckan för att tillsammans laga mat för barnen och gemenskapen.

“Fattigdomen finns kvar, men det är viktigt för kvinnor att på detta sätt vara aktiva tillsammans. Det är en gemensam solidaritetshandling för kvinnorna – systrar som hjälper varandra. Det är bra att laga mat och äta tillsammans, det förekommer nämligen ingen empowerment när man är hungrig.”

“Kvinnorna tar ansvar för projektet – och för barnen. Förhållandena är lite bättre nu när man har en plats där man kan samlas och utbyta tankar. Detta har gett kvinnorna ett lite nytt inslag i livet.”

Påverkan med små medel

“Detta projekt är ett bra exempel på hur mycket man kan påverka med relativt små finansiella medel. De goda resultaten uppstår tack vare personalens attityd och inställning. Också ideologin är viktig; det feministiska perspektivet hjälper oss att se maktstrukturerna – hur vi själva skulle vilja få hjälp under motsvarande omständigheter”, berättar Anca Nica.

“Det handlar om en förändring av attityder och inställningar i förhållande till vänner, släktingar, gemenskapen – om så bara en endaste flicka lyckas komma längre i livet påverkar det människorna runtomkring i flera år.”

Fadderbyprojektet i Valea Seaca finansieras av Diakonissanstalten, Helsingfors kyrkliga samfällighet, Emmaus Westervik och Emmaus Åland. Dessutom har projektet fått stöd av Sewatek Oy år 2018.

Text Markku Niskanen
Anca Nicas foto Christina Nyback
Bilder från Valea Seaca E-Romnja

Se även Brag Andreea, Peltonen Lari
Empowerment and Participation – Grassroots Democracy by Roma and Non-Roma Women: Baseline Study of the Roma Community in Valea Seaca, (pdf) Rumänien Diakonissanstaltens rapport # 2/2015

Också dessa kunde intressera dig: